När jag började läsa på nytt som vuxen för ca 20 år sedan så fanns inte nätet. Jag hade böcker, artiklar, uppsatser och anteckningar utspridda runt mig i rummet som jag flöt emellan och vävde ihop min förståelse av i ämnen som var helt egenvalda. Det var begränsande men samtidigt så hade jag stort utrymme för egen reflektion och omstöpning till egna mönster.
Jag känner mig hetsad av ALLT som finns på nätet. Stannar sällan och begrundar utan flyter vidare och vidare.
Jag upplever ändå rikedomen på nätet som otroligt spännande och stimulerande. Att ha en lärplattform, i vårt fall Fronter, att utgå ifrån innebär att jag planerar mina lektioner var som helst och kan variera eget material med artiklar och filmer från nätet. Eleverna kan ta del av planeringen och jag kan hänvisa elever som inte varit med på lektionerna eller behöver repetera, till det digitala kursrummet, jag kommenterar deras arbeten och har en tydlig bild över vilka som gjort vad av uppgifterna. Ändå upplever jag att jag bara är på tröskeln i att använda de digitala resurserna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar