tisdag 12 april 2011

Spelglädje

När jag nu börjat titta på strimman om IKT och specialpedagogik kommer jag att tänka på när vi på den webbyrån jag var med och startade i mitten av nittiotalet, bjöd upp de som arbetade på ett dagcenter som låg granne med oss. Kaffet och sockerkakan kom som nr ett, men när vi visade vad vi arbetade med, som för tillfället var ett interaktivt memory, kom det högst på intresselistan för några av våra gäster. En tjej, som inte hade tal, intog snabbt en avslappnad pose med fötterna på skrivbordet och tillbakalutad i kontorsstolen greppade hon musen och gjorde storslam. Hon missade inte en bild! Så var det min tur som varit med och tagit fram spelet. Jag klarade väl en tredjedel. Tjejen log överseende och gjorde om bedriften. Hon slog oss alla. Gång på gång. Hon var helt enkelt bäst! Med ett suveränt bildminne. Det var en sådan härlig upplevelse.

2 kommentarer:

  1. Så spännande Ingela, att du varit med och tagit fram ett digitalt Memory-spel! Och att någon från ett dagcenter fick visa sig ha en talang som ingen kände till.

    Jag tror vi pedagoger har mycket att lära av speldramaturgi om vi vill skapa intresse för våra ämnen. Vad är det i spelen som gör att man sitter i timmar utan avbrott och spelar WoW, Tetris, TP, Monopol, schack, patiens, Suduko osv. Hur ser gränslandet mellan speldramaturgi och pedagogik ut?

    Jag tycker t ex att vår kursdeltagare Torun Elgebäck, verkligen försökt sig på att använda speldramaturgin i sin undervisning i matematik. Torun har lagt ut ledtrådar till mord på nätet som hennes elever sedan ska knäcka på hennes mattelektioner och därigenom skapa sin egen matttebok. Se gärna hennes muntliga presentation av hur hon jobbade i projektet på Google.
    http://www.youtube.com/watch?v=vI44xWF0dUA

    SvaraRadera
  2. Vi har ju spelutveckling på Högskolan och GSP. Vi kanske skulle försöka träffa några därifrån och se vad det skulle kunna leda till..?

    SvaraRadera